Det dansar, snurrar runt.



Det har liksom börjat svida, det dansar, snurrar runt.
Jag vet inte riktigt vad det är.
Kanske är det som det brukar att jag bara pratar strunt
men jag börjar nästan tro att jag är kär.

Och jag vet att det är helt ur fas med allting vi bestämt
om oberoende och distans.
Jag kanske fuckar upp allt nu, det gör jag ju nästan jämt
men tror du inte att vi har en chans?



Han är bara så bra. Loke, sångaren, alltså.
Och han den andra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0