Lunch
Rödlök
fetaost
stekt ägg och zucchini
sallad
kidneybönor
majs och
tonfisk.
fantastisk kombination enligt mig.
<3
If I ever lose my eyes
if my colours all run dry
yes, if I ever lose my eyes
I won't have to cry no more.
Så känns det.
Du springer aldrig ifatt när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här
nu kan det vara försent att säga som det är..
Jag vill ha en sista chans, så jag säger rakt ut:
jag vill ha dig nu som jag hade dig förrut
Det spelar ingen jävla roll vad eller hur ofta man säger något om man inte handlar därefter.
Just nu stärks jag av vad som sägs men slås ner i backen av vad som faktiskt sker.. undrar om jag förlitar mig på något som aldrig kommer att hålla i längden, hur mycket jag än vill. Det är svårt att själv kämpa för två.
Jag kan inte skilja på något längre.
Det är inte lätt när det är svårt
Jag har varit urusel på att skriva på sista tiden. Har nästan glömt bort bloggen helt, har haft andra saker att stå i hela tiden, och då menar jag verkligen hela tiden.
Har ju börjat plugga till Musik & Eventarrangör i Nyköping, och det är en hell of an utbildning vill jag lova. Fullspäckat scheema, otroligt lärorikt och jävligt snabbt tempo. Har aldrig tidigare lärt mig såhär mycket på så kort tid. Fantastiskt, men jobbigt.
Det gäller att ta en period i taget, en vecka förslagsvis, annars bryter man ihop. I slutet på förra veckan brast det helt för mig och tårarna bara rann, mitt i klassrummet. Jag kunde inte förstå hur i helvete jag skulle klara av den här tiden innan jul!? Nu några dagar senare har jag hunnit samla mig och det känns en aning bättre. Tänker jag efter ordentligt så vet jag ju att jag ville ta mig någonstans i livet, och nu är jag på riktigt god väg. Även om tanken om att gå tillbaka till sitt gamla jobb ibland lockar när allt är som mest kaotiskt och stressigt så skulle det aldrig falla mig in. Skulle bara vara av ren feg- och lathet.
Känns fantastiskt att vara på väg någonstans, att ha tagit kontroll över livet och inte bara vänta på att spännande saker ska kastas i ansiktet på en. Även om vägen in i framtiden är väldigt luddig och krokig för min del i dagsläget, så finns den ändå där. Det gäller bara att röja undan hindrena och kämpa framåt.
Mycket som har hänt och som händer i mitt liv just nu, känslor som far åt alla håll och nya upptäckter som görs dagligen. Blir emellanåt osäker på vem jag är och jag har svårt att tackla allt som sker, men jag gör mitt bästa och ställer mig upp när jag blir omkullknuffad.
Har ju börjat plugga till Musik & Eventarrangör i Nyköping, och det är en hell of an utbildning vill jag lova. Fullspäckat scheema, otroligt lärorikt och jävligt snabbt tempo. Har aldrig tidigare lärt mig såhär mycket på så kort tid. Fantastiskt, men jobbigt.
Det gäller att ta en period i taget, en vecka förslagsvis, annars bryter man ihop. I slutet på förra veckan brast det helt för mig och tårarna bara rann, mitt i klassrummet. Jag kunde inte förstå hur i helvete jag skulle klara av den här tiden innan jul!? Nu några dagar senare har jag hunnit samla mig och det känns en aning bättre. Tänker jag efter ordentligt så vet jag ju att jag ville ta mig någonstans i livet, och nu är jag på riktigt god väg. Även om tanken om att gå tillbaka till sitt gamla jobb ibland lockar när allt är som mest kaotiskt och stressigt så skulle det aldrig falla mig in. Skulle bara vara av ren feg- och lathet.
Känns fantastiskt att vara på väg någonstans, att ha tagit kontroll över livet och inte bara vänta på att spännande saker ska kastas i ansiktet på en. Även om vägen in i framtiden är väldigt luddig och krokig för min del i dagsläget, så finns den ändå där. Det gäller bara att röja undan hindrena och kämpa framåt.
Mycket som har hänt och som händer i mitt liv just nu, känslor som far åt alla håll och nya upptäckter som görs dagligen. Blir emellanåt osäker på vem jag är och jag har svårt att tackla allt som sker, men jag gör mitt bästa och ställer mig upp när jag blir omkullknuffad.
