Roskilde
Nu är det dags igen. Tidigt imornbitti åker jag till Malmö för att träffa underbara Julia och stanna över natten, för att sedan bege oss till Roskildefestivalen. Gud vad jag ser framemot det hela spektaklet.
Och trots att det var jävligt jobbigt med leran och det tråkiga vädret, en otät regnjacka och den sura stanken så var det en riktigt rolig och speciell upplevelse. Någon jag gärna är med om igen. Någon frågade mig hur jag kan vilja åka tillbaka efter förra årets lervälling och elände, men det är sant som det blev sagt, det kan ju inte bli värre.
Sitter framför teven med nåra vänner och tittar på fotbollen, men bristen på intresse ledde till att datorn hamnade i mitt knä istället, särskilt nu när Sverige är ute ur leken. Det är väl ändå lite märkligt hur något som egentligen är så "onödigt" som en sport kan bli så stort? Fast visst finns det en charm i att se hur det glimrar till i ögonen på de som är intresserade, när dom ser bollen närma sig motståndarlagets mål. Så länge det inte övergår i galenskap, vilket det tyvärr ofta gör när det gäller att vara ett fan, så är det okej. Bara inget som intresserar mig särskilt mycket. Jag brinner och hejar på andra saker.
Imorn är det förresten min allra första riktigt semesterdag någonsin. Betald och allt.
Härliga sommarönskningar till alla.
Och trots att det var jävligt jobbigt med leran och det tråkiga vädret, en otät regnjacka och den sura stanken så var det en riktigt rolig och speciell upplevelse. Någon jag gärna är med om igen. Någon frågade mig hur jag kan vilja åka tillbaka efter förra årets lervälling och elände, men det är sant som det blev sagt, det kan ju inte bli värre.
Sitter framför teven med nåra vänner och tittar på fotbollen, men bristen på intresse ledde till att datorn hamnade i mitt knä istället, särskilt nu när Sverige är ute ur leken. Det är väl ändå lite märkligt hur något som egentligen är så "onödigt" som en sport kan bli så stort? Fast visst finns det en charm i att se hur det glimrar till i ögonen på de som är intresserade, när dom ser bollen närma sig motståndarlagets mål. Så länge det inte övergår i galenskap, vilket det tyvärr ofta gör när det gäller att vara ett fan, så är det okej. Bara inget som intresserar mig särskilt mycket. Jag brinner och hejar på andra saker.
Imorn är det förresten min allra första riktigt semesterdag någonsin. Betald och allt.
Härliga sommarönskningar till alla.
You made me love you
Nu har denna efterlängtade förändring äntligen inträffat.
Det finns för- och nackdelar med nästan allt som händer,
och i detta fall väger fördelarna tyngst, trots mitt vemodiga hjärta.
Jag kämpar vidare med mitt, försöker att inte vara avundsjuk och att enbart se det positiva i det som händer, men det är svårt. Och det känns och syns fördmodligen mer än jag skulle vilja.
Jag har mitt hjärta hos någon annan, och det är allt jag behöver. Men som ni säkert vet så spelar både hjärtat och hjärnan spratt med en ibland, och då är det svårt att förstå vad man redan har.
Vad är en bal på slottet?
Faith, hope and love.
Man skulle kunna säga att det var precis där det började, fast för mer än ett halvår sedan. Precis på samma plats som det slutade i lördags, efter utekvällen. Och ja, hur dumt och fånigt det än må vara så skär det lite i hjärtat att se att ögonen som då föll på mig nu tittade nästan mer åt ett annat håll. Jag saknar uppmärksamheten jag fick, och avundas riktningen som den nu tagit. Även om den inte helt och hållet tappats av, så finns den nu bara där stundvis, dock väldigt intensivt i dessa stunder, men inte tillräckligt. Som att få stora doser av ett beroende väldigt sällan, man bara trånar efter det när man är utan och kan inte riktigt kontrollera mängden när stunden väl är inne. Och dagen efter, när man vaknar upp, är hjärnan fullt av ånger och förtvivlan, men hjärtat av ett dunkande litet hopp som vägrar ge sig ändå.
I väntan på ett besked, en känsla eller bara en händelse så stannar man i det tillståndet.
Livet är inte helt lätt alla gånger.
I väntan på ett besked, en känsla eller bara en händelse så stannar man i det tillståndet.
Livet är inte helt lätt alla gånger.
