Roskilde
Nu är det dags igen. Tidigt imornbitti åker jag till Malmö för att träffa underbara Julia och stanna över natten, för att sedan bege oss till Roskildefestivalen. Gud vad jag ser framemot det hela spektaklet.
Och trots att det var jävligt jobbigt med leran och det tråkiga vädret, en otät regnjacka och den sura stanken så var det en riktigt rolig och speciell upplevelse. Någon jag gärna är med om igen. Någon frågade mig hur jag kan vilja åka tillbaka efter förra årets lervälling och elände, men det är sant som det blev sagt, det kan ju inte bli värre.
Sitter framför teven med nåra vänner och tittar på fotbollen, men bristen på intresse ledde till att datorn hamnade i mitt knä istället, särskilt nu när Sverige är ute ur leken. Det är väl ändå lite märkligt hur något som egentligen är så "onödigt" som en sport kan bli så stort? Fast visst finns det en charm i att se hur det glimrar till i ögonen på de som är intresserade, när dom ser bollen närma sig motståndarlagets mål. Så länge det inte övergår i galenskap, vilket det tyvärr ofta gör när det gäller att vara ett fan, så är det okej. Bara inget som intresserar mig särskilt mycket. Jag brinner och hejar på andra saker.
Imorn är det förresten min allra första riktigt semesterdag någonsin. Betald och allt.
Härliga sommarönskningar till alla.
Och trots att det var jävligt jobbigt med leran och det tråkiga vädret, en otät regnjacka och den sura stanken så var det en riktigt rolig och speciell upplevelse. Någon jag gärna är med om igen. Någon frågade mig hur jag kan vilja åka tillbaka efter förra årets lervälling och elände, men det är sant som det blev sagt, det kan ju inte bli värre.
Sitter framför teven med nåra vänner och tittar på fotbollen, men bristen på intresse ledde till att datorn hamnade i mitt knä istället, särskilt nu när Sverige är ute ur leken. Det är väl ändå lite märkligt hur något som egentligen är så "onödigt" som en sport kan bli så stort? Fast visst finns det en charm i att se hur det glimrar till i ögonen på de som är intresserade, när dom ser bollen närma sig motståndarlagets mål. Så länge det inte övergår i galenskap, vilket det tyvärr ofta gör när det gäller att vara ett fan, så är det okej. Bara inget som intresserar mig särskilt mycket. Jag brinner och hejar på andra saker.
Imorn är det förresten min allra första riktigt semesterdag någonsin. Betald och allt.
Härliga sommarönskningar till alla.
Kommentarer
Trackback
