Kärlekstunneln och helvetesgapet i en och samma åktur

Det gör fan riktigt ont när man inser hur läget är.. igen.
Människor som bevisligen inte bör vara vänner blir vänner på nytt.
Varför det gör ont är svårt att förklara, men inom mig tar det emot.

Dom lyssnar på mig, blir berörda och gråter en skvätt, sen är det likförbaskat dom som går och gör samma misstag som jag. Då känns orden sådär lagom betydelsefulla. 

Man borde inte kunna ge någon en andra chans fler gånger än just en, möjligen två, men det gjorde jag. För att jag var rädd att förlora henne.. för att jag gjorde vad som helst för henne. Uppenbarligen känder hon inte detsamma, eller så hade hon bara ett oacceptabelt, nästan avskyvärt, och väldigt udda sätt att visa det på. Ibland.
 
Ekot finns kvar därinne, även om hon i princip suddats ut på min världskarta.



Jag kanske bara är avundsjuk.

Kommentarer
Postat av: Celaeno

Usch... ja visst gör det ont... och det är skitsvårt att förklara för människor som uppenbarligen inte varken lyssnar eller respekterar en. Det enda jag kan säga till dig är det samma som jag brukar säga till mig själv när jag blir sviken av någon som står mig nära: Hon/Han är inte värd dig! Hur ont det än gör...
Sköt om dig och må bättre!

2007-12-15 @ 16:51:56
URL: http://celaeno.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0