kram
Det är konstigt att man kan se så fin och förjävlig ut på en och samma gång. När jag vaknade imorse var jag en total katastrof som luktade fruktansvärt illa efter gårdagens kalasande. Trots att jag var döbakis och mådde väldigt dåligt så hade min frisyr lyckats snygga till sig under natten, min ögonfärg var extra klar och stark och läpparna var sådär lagom nyvaken-svullna med en intensiv röd ton. Jag kände mig oerhört fin och jävligt äcklig på samma gång, och i den andan har hela dagen passerat.
Om jag hade haft en termometer hade den förmodligen visat att jag har feber, men en sådan har jag inte hunnit införskaffa ännu. Egentligen borde jag inte behöva någon, det skulle isåfall vara för att inte vara inbillningssjuk och stanna hemma utan att egentligen behöva det. Det var förresten längesen jag var sjuk på en helg, hade mycket hellre träffat vänner och druckit vin ikväll, men det blev glass framför teven istället, vilket inte är helt fel iofs. Hade bara velat slippa känna mig så ensam, gör jag alltid när jag är sjuk, särskilt när ingen är hemma, som nu.
Jag får lov att meddela er alla att jag har bytt adress och blivit tyresöbo. Jag saknar redan nu min familj och lilla vovve därhemma i gubbängen, men jäklars vad skönt det känns ändå att ha sitt eget place. Bor ihop med älsklingen, känns ovant men spännande. Neh, gott folk. Nu börjar det någon film här som jag tänkte kika på, The American dream, det får duga.
Krya på dej soff!
så vi kan ses!... å sjunga tillsammans :)
