Egentligen

Det sorgliga är att jag inte ens kan bestämma mig för om det är du eller jag som är helt dum i huvet. Du för att du inte fattar någonting, jag för att jag fattar allt, utan att låtsas om det.

Ibland hatar jag att vara den som behöver känna så jävla mycket. Det gör så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Egentligen är det inte fel att vilja ha någon för sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0