Baksidan får inte glömmas
Börjar redan bli nervös att jag ska stå där övergiven, med resväskan i näven, i Nyköping utan någonstans att ta vägen. Sandra har lovat att hjälpa mig och kolla runt efter bostad hos de elever som inte längre ska bo kvar, och jag ber till gudarna att vi ska lyckas hitta något. Det där ordnar sig nog till sist. Sandra är en jävel på att ta tag i saker har jag märkt, vilket är alldeles perfekt för mig i det här sammanhanget.
Mycket som försiggår i skallen nu, saker som ska ordnas, kollas upp och fixa. Ska försöka ta tag i en sak i taget, så jag inte blir för ivrig o gör allt samtidigt så det bara trasslar till sig. Boende, csnbidrag, lån, flytt, tjänsteledigt och allt vad det nu är.
Har solat idag i alby och är, för första gången på väldigt länge, brunare på baksidan av kroppen än framsidan. Eller röd kallas det nog. Glömmer ofta att sola ryggen, men nu jävlar, i år ska jag få en snygg och jämn bränna hade jag tänkt.
Har ju gett mig fan på att jag ska bli brunare än Peter, men vi får se hur det går med den saken.
