Länge leve Clint Eastwood
Med detta nattliga inlägg vill jag endast åstadkomma en sak, men det kräver sin lilla förklaring.
Just nu är jag totalt uppfylld av en känsla som jag finner oerhört svår att förklara. Det är en känsla som jag har känt förrut ett fåtal gånger. En känsla som i sin tur innefattar en mängd känslor såsom sorg, empati, lycka, nyfikenhet, förundran och stillhet. Skulle dessa känslor slå sig samman till en enda, så skulle den heta "The Bridges of Madison County", som är filmen jag precis ägnat 135 underbara minuter åt att se.
Den får mig alltid att känna något särskilt som inget annat tidigare har lyckats med. Jag fullkomligt älskar denna film och allt den får mig att känna. Det är näst intill obehagligt hur mycket den påverkar mig.
Så, det jag slutligen vill ha sagt är egentligen att förmedla en rekommendation, se filmen. Har du redan sett den, se den än gång till, och känn.
Godnatt
Just nu är jag totalt uppfylld av en känsla som jag finner oerhört svår att förklara. Det är en känsla som jag har känt förrut ett fåtal gånger. En känsla som i sin tur innefattar en mängd känslor såsom sorg, empati, lycka, nyfikenhet, förundran och stillhet. Skulle dessa känslor slå sig samman till en enda, så skulle den heta "The Bridges of Madison County", som är filmen jag precis ägnat 135 underbara minuter åt att se.
Den får mig alltid att känna något särskilt som inget annat tidigare har lyckats med. Jag fullkomligt älskar denna film och allt den får mig att känna. Det är näst intill obehagligt hur mycket den påverkar mig.
Så, det jag slutligen vill ha sagt är egentligen att förmedla en rekommendation, se filmen. Har du redan sett den, se den än gång till, och känn.
Godnatt
Kommentarer
Trackback
